Om

Jag vet inte hur den här bloggen kommer att utvecklas, men anledningen till att jag startat en blogg är att jag ska vandra Pilgrimsleden El Camino 80 mil med start 20 maj 2019 och har lovat nära o kära att de ska få "följa med " på mitt äventyr via en blogg. Det kommer att bli en trevande start eftersom jag inte har bloggat tidigare, men om Dagny ( Sveriges äldsta bloggare 106 år) kan, så ska väl jag kunna . Det kommer att bli en rolig erfarenhet att få dela med mig av både känslor och händelser längs den 80 mil långa vandringen.

Om bloggen
Kontaktformulär

Dag 35: 20,2 km. Pedrouzo - Santiago de Compostela.

Sista kvällen sov jag på ett litet pensionat i Pedrouzo. Vi var bara 9 personer där, så det var lugnt och skönt.  Vi gick ut och åt tillsammans eftersom det var sista kvällen  och efteråt satt vi i samlings-rummet och pratade om allt vi varit med om.                                                                  Vi var 5 som hade gått hela vägen från St Jean Pied de Port. Jag, 2 koreanska tjejer och ett par från Tyskland. En av de koreanska tjejerna hade sin fiol med sig så vi bad henne spela något. Hon spelade först några sagolikt vackra låtar från sitt hemland och sedan spelade hon "Bridge över troubled water" .Någon började sjunga lite trevande och sedan stämde alla in...då kom det en liten tår😪...Det var så fint på något sätt...och Caminon är ju en "Bridge över  troubled water". Vi är från olika länder, med olika kulturer och det finns en språkbarriär och kulturbarriär mellan många av oss men på något sätt förstår vi alltid varandra och hjälper och stöttar varandra.                                  Morgonen var dimmig, både från morgondimma och rök som låg kvar från brasorna igår kväll när de firade San Juan. Som jag berättade igår eldar de gamla saker de vill bli av med, det kan vara gamla möbler o annat  bråte. Det luktade hemskt😜 .                                                      Jag tog det lugnt eftersom jag bara hade 20 km att gå och kom fram till Santiago vid 12. Det tog sedan gott och väl en timme att komma fram till Katedralen och sedan mer än 1 timme i kö för att få pilgrimsbeviset.                            Pilgrimsmässan är kl 12.00 så jag hann inte vara med på den idag, men jag ska dit i morgon. Tyvärr är katedralen under restaurering,  så mässan hålls inte där och då kan jag inte få se det stora rökelsekaret svingas över oss, som jag hade sett fram emot...men man kan inte få allt här i världen. En annan sak som gjorde mig lite besviken är att jag inte har gått 800 km - "bara"  779 km🤥. Jag har visserligen hört att den inte är EXAKT  800, och det skiljer bara 2,1 mil, men ändå. Jag får väl se till att gå ihop 21 km här i staden i morgon 😉.                                                                  När jag kom fram kände jag mig naturligtvis stolt och glad men också väldigt vemodig. Det finns en stor öppen plats framför katedralen där massor av pilgrimer slår sig ner på marken och känner lite vördnad och gemenskap. En del som gör det i religiöst syfte ber naturligtvis....en del kramar varandra och gråter. Jag satte mig också där en stund innan jag letade upp mitt hotell.                 Nu ligger jag i sängen och äter körsbär och känner oerhörd tacksamhet för att jag har fått uppleva det här och för att kroppen höll.   I morgon ska jag äta en riktig lyxmiddag för att fira och så ska jag titta runt i staden lite. Här finns en hel del gamla byggnader och ett pilgrims-museum.                                                         Jag är också väldigt tacksam för att ni har följt mig på bloggen . Det har varit roligt att skriva och bloggen blir min dagbok som jag kan titta tillbaka i för att minnas.    Den största behållningen på de här 5 veckornas vandring har i alla fall varit naturupplevelserna. Kram till alla och Tack🤗❤❤❤ 

Disig/rökig morgon.  

Ett vackert hus  ...

...och en vacker hortensia.  

Sista upploppet 😅😂. 

Pilgrimer har visst också lite svårt o sköta sig..😅.. 

Långt borta syns Santiago med katedralen till höger.  

En skylt i början på staden. Pilgrimer har hängt band och sjalar och alla möjliga saker där .  

..och så den riktiga Santiago-skylten. Det tas många selfiesar där . 

Katedralen i Santiago. Jag ska ta mer bilder på den i morgon.  

Mitt pilgrims-certifikat.

En del av mina stämplar.... 

..och resten av stämplarna. 

Dag 34: 22,2 km. Ribadiso - Pedrouzo.

En småregnig men varm  morgon övergick i en riktig solig dag. Dagens etapp har gått genom små bondbyar och skogsområden som mest påminner om djungeln. Träden är överväxta av murgröna och andra klängväxter och nu börjar det kännas som medelhavsklimat. Palmer blir till exempel allt vanligare...jag har t o m sett några bananpalmer.                                                  I dag är det midsommarafton i Spanien...fast de kallar det San Juan. De firar med att tända brasor på gamla möbler och skräp framåt kvällen, ha fyrverkerier mitt på dagen (?), äta gott med familjen och så läste jag någonstans att de vid havet går baklänges ut i vattnet vid midnatt??.....nåja, vi reser ju en fallossymbol och hoppar som grodor runt den 😅😂.                                                      Det här är min sista kväll innan jag är framme i Santiago de Compostela och det är dags för reflektion.                                 Jag har många gånger tänkt att Caminon speglar livet.                                               Man börjar att gå lite försiktigt  för att  testa sina gränser,men efter ett tag traskar man på.                                                 Ibland går det uppför, ibland går det nerför och ibland är det raksträcka. Man kan alltid vara säker på att om det går uppför kommer det snart en nedförsbacke.                                          Ibland skiner solen och ibland regnar det och däremellan kan det finnas några gråmulna dagar.                                            Man träffar många  människor. Ofta blir bekantskapen kort och ytlig men ibland träffar man någon som man har sällskap med en längre sträcka och det händer att människor träffas och har sällskap ända fram till målet.                                         Ibland faller man. Man reser sig lite omskakad och går vidare. Det gör lite ont i början men går ofta över efter ett tag, men det finns de som faller så hårt att de får livslånga skador.                                          En del bär på tunga packningar, en del har lätta.                                                            I början finns det så mycket nytt att upptäcka att man går storögd och förundrad genom dagarna. I slutet har du du sett det mesta men kan ändå förundras över något vackert.                      Vi som går Caminon har alla samma slutmål, oavsett narionalitet och ursprung. Många har då gått en väldigt lång väg, andra har bara gått en kort väg på Caminon.                                                      Och så lite bilder från dagen:                   Puss o Kram. 🤗❤

En fin vägg att bli glad över på morgonkvisten.  

Nu vet jag vad jag ska göra med mina kängor😅. 

Klängväxter HÖGT upp i träden.  

Det här var ett roligt ställe. De som ville skrev namn och vilket land de kom från på  flaskan de druckit ur och satte upp den någonstans. Det var tomflaskor ÖVERALLT. 

Palmer ser man lite överallt. 

  

Hortensior är också vanligt och de är mycket större än hemma.  

Här är det 28 km kvar till Santiago de Compostela.   

Det här är bananpalmer. 

 De här gick på rad framför mig på Caminon. Det såg så roligt ut, men så kom en bil o störde precis när jag skulle fotografera. 

Den här lilla busken är en annan sorts Eukalyptus och när man gnider på de bladen luktar det verkligen "halstabletter".

 

Jag blev verkligen fascinerad av de här Eukalyptusträden, de som "byter skinn" precis som ormarna . Jag visade några bilder igår också.  

Dag 33: 26,1 km. Palas de Rei - Ribadiso.

I dag har det varit lite mulet men varmt. Jag såg att det skulle komma en värmebölja i  nästa vecka Maria, men den kommer i så fall lagom tills jag är färdig med vandringen.                                           Jag räknar med att vara framme i Santiago de Compostela på måndag eftermiddag. Jag tänker stanna i Santiago....till onsdag eftermiddag. Då tar jag min packning och går ca 11 km  till ett litet vandrarhem som ligger  i A Lavacolla ca 1,5 km från Flygplatsen. Jag har bokat flyg på torsdag morgon 06.50, som går till Madrid där jag får vänta några timmar och byta flyg till Kastrup och därifrån är det tåg nästan ända fram till dörren.                                                                                     Dagen har inte bjudit på så många över-raskningar. Det är lämmeltåg i vandringsspåret med många nya som jag inte känner, men då och då dyker ett bekant ansikte upp..och då blir det kramar och lyckönskningar. Vi som har gått hela vägen är som en liten familj känns det som, för även om det är många jag knappast har pratat med, så känner vi alla fall igen varandra.                                           Ni som har följt min vandring minns kanske killen som jag  uppskattade vägde 180 -200 kg, som jag såg i början. Han övernattade på samma ställe som jag igår,  vilket bör innebära att han faktiskt har  gått lika långt som jag.  Han gick så oerhört sakta så förmodligen har han lagt 3-4 timmar mer om dagen på sin vandring.Makalöst...vilken kille👍.             Idag gick jag genom något som ska vara en eukalyptusskog. Märkliga träd där barken hängde i slamsor från stammarna. Det luktade lite "kryddigt" , men inte eukalyptus. Annars har jag passerat  många småbyar idag också med koskit man får hoppa över, vackra stenmurar och  visthus i alla dess former. 

Den här skylten såg jag på väg ut från Palas de Rei 😅. 

Lämmeltåg.  

Vackra lite enklare visthus. 

Fin gammal bro på väg till Melide. 

Utsikt från bron.  

Det här ska vara eukalyptusträd... 

 och det här också.  

 De är enormt höga.  

Vacker Maria o Jesus staty i en av de små byarna jag passerade. 

Det här monstret växte i skogen. Kan det vara Aloe vera? 

...och så lite kor som jag nästan bara har sett spåren av tidigare.

Dag 32: 24,8km. Portomarin - Palas de Rei.

Idag vill jag börja med att önska er alla där hemma en riktigt fin midsommar....och skicka kärleksfulla kramar och tankar till den finaste som finns, min son Micke som fyller 47 år i dag💐❤.                           Dagens etapp har varit fin. Den har gått genom en mängd små landsbyar, ibland bestående av bara några gårdar. Det som är slående i alla små byar är bristen på barn och människor över huvud taget. En och annan gammal gubbe är allt som rör sig där och några höns kanske....kor måste det också finnas för det är koskit överallt på gator och vägar men det är sällan man ser korna.  Det känns som att landsbygden är avfolkad?                               I dag har jag råkat ut för min första "olycka". Jag trampade ner i ett hål i vägen - som jag hade kunnat undvika om jag varit uppmärksam - och ramlade med ansiktet före i gruset. Jag fick en rejäl ansiktspeeling men hellre det än skadade knän, ben eller fötter....och mina glasögon höll😁👍.                                                        Det dröjde säkert inte mer än 10 sec förrän 4 Pers var på plats och hjälpte mig upp, tvättade såren, satte på jod och satte på ett rejält förband. Fantastiska människor som dök ner i sina sjukvårdspåsar och plockade fram allt som behövdes utan att blinka. 2 unga killar och en mamma med dotter. All kärlek till dem ❤❤ .                                 Med ett stort blodigt bandage över halva ansiktet var jag föremål för allas nedömkan😁😉. Det var t o m en kvinna som bar kaffet till mitt bord åt mig. De som har skavsår, blåsor och ont i knäna får minsann inte den uppmärksamheten  så jag skadade rätt kroppsdel 😂.             Med bandaget borta och blodet borttvättat ser det inte alls så farligt ut.                                                                                  I kväll skulle jag gå ut och äta lite extra gott som fina  lillebrorsan Arne vill bjuda mig på, men jag sparar det till Santiago. Däremot har jag druckit vin till salladen ....så lite lyx blev det. Ni som känner mig vet att jag MYCKET sällan dricker alkohol så jag fick nog en smäll i skallen i alla fall fastän det svider mer än det värker.         Jag mår i alla fall jättebra, och nu är det bara 3 dagar kvar att vandra.      Midsommarkram till alla. 🤗❤ 

Jag såg det här fina visthuset på morgonen. 

...och en ny typ av mur.  

En vacker kyrkogård. I stället för gravar har de "fack" in i muren där dom för in kistorna.  

 

Så här kan en "kyrkogård" se ut.   

Den låg intill den här vackra kyrkan.  

Strax efteråt stod jag på näsan. Stackars mig😅. 

Det var bara att gå på, jag hade 16 km kvar...och snart kom jag till den här vackra muren.... 

och bakom den var det mat-dags.  

Vacker gård.  

                 Bara 70 km kvar. 

Murgrönan har tagit över helt. 

Jag har fått en alldeles egen kupé i natt. Med egen kontakt till att ladda telefonen och en egen lampa som jag kan ha tänd så länge jag vill 😁. 

Kvällslyx, vin till salladen och baguette och smör på den. Vinet säljs i 3-pack och kostar hela  11 kr.  

Här ser ni...det var inte så farligt när bandaget är borta och blodet borttorkat. Lite skav fick jag på näsan också .

Dag 31: 22,4 km. Sarria- Portomarin.

Det regnar alltid i Galicien har jag hört, men inte när jag är här 😁. Dagen har varit lite mulen ibland men oftast solsken och naturen och Galiciens stenhus och murar är lika vackra som vanligt ( kunde inte låta bli att ta lite sådana foton idag också).                                                               I dag har jag fått prata svenska på caminon för första gången sedan dag 2. Jag träffade ett par från Tornedalen som började vandra igår. Det kändes väldigt ovant att prata svenska och flera gånger började jag prata engelska med dem av gammal vana.                                                Nu är det ännu mer vandrare på leden. Väldigt många tycks ha börjat sin vandring i Sarria i dag. De kommer i stora flockar med nyinköpt pilgrims-vandringsstav i ena handen ... ..men mig lurar de inte. Titta på kängorna så ser du vilka som har gått hela vägen från St Jean....😅😂. Skämt åsido så är det roligt att se familjer med barn, ungdomsgäng och grupper av äldre göra det tillsammans.  Jag träffade  förresten en mamma med 14-årig son igår som gått lika långt som jag. De är från Boston USA.                                                                          Nu är det bara 4 dagar vandring kvar.  Km-sträckan som återstår är tvåsiffrig och det känns lite vemodigt att något som jag drömt om så länge snart är över MEN jag får ju komma hem o krama om er där hemma  🤗🤗    

Vacker utsikt på morgonen.  

Det här paret är från Tyskland. De har gått från St Jean.... Hunden har små väskor på ryggen så han hjälper till att bära. ❤ 

Jag undrar hur många pilgrimer den här gamla eken har sett passera.  

Den höga smala byggnaden är ett visthus. De är vanliga här i Galicien. En del används för att torka ex majs, andra är till förvaring.  De byggs högt över marken för att inte djuren ska komma åt dem.

Fikonen börjar mogna nu.  

Vackrmer mur...och vackra blommor😊. 

..och ännu mera murar.  

Det här en grönsak de odlar lite överallt. Ser ut som ngn kålväxt, men jag vet inte vad det är. Kan vara lika höga som jag.  

Nu är jag strax framme i Portomarin. Det här är den första sjön jag har sett på hela tiden. Det är eg. en damm som byggdes mellan 1956 och 1962. Portomarin låg tidigare nere i dalen men byggnader värda att bevara flyttades upp på berget när dammen skulle byggas och där byggdes också nya bostäder till dem som var tvungna att lämna sina. Om det är riktigt torrt länge kan man se en del byggnader sticka upp under vattnet. 

Det här är en kyrka. Den var tyvärr inte öppen när jag skulle titta inne i den i em. Den är från 1200- talet. 

                                                           

Dag 30: 18,7 km. Triacastela - Sarria.

I  dag har det varit lite småregnigt hela dagen, men luften är så härligt frisk när det regnar och det låter nästan som om fåglarna är ännu mer intensiva och naturen blir liksom grönare.                     Det har varit en ganska krävande etapp  med mycket backar idag också, så det var ganska skönt att den var så kort... men som vanligt underbar natur och vackra små byar med de stenhus som är karakteristiska för Galicien (den del av Spanien som jag är i nu). Regnet är förresten också karakteristiskt för Galicien, det är många som har "varnat" mig för det😁.                                                                                                                           Nu har de markeringsstolpar som visar vägen på leden,  börjat visa hur långt det är kvar till Santiago de Compostela. Så här såg det ut på morgonen när jag började vandra: 

130 km och 353 m kvar😅. Varje gång leden svänger av står det en sådan stolpe och då har den räknat ner det antal m/km vi har gått. Här är en bild jag tog lite senare:   

..och här står det 126,420 km .                      Jag fick frågan om jag har sett några vilda djur, det har jag faktiskt inte, förutom någon kanin och skogsmus. Det ska finnas både varg och björn här i Galiciens berg men det är ett fåtal kvar och de  håller sig nog undan. Det ska också finnas en del giftiga ormar och spindlar .Ciara som jag umgicks en del med  i början visade ett foto på en Viper ( giftorm) som hon sett någonstans i Pyrenéerna. Pilgrimsleden är så "trafikerad"  hela tiden så de flesta djurarter håller avstånd från den. Nu har jag inte mer att berätta idag. Vi hörs i morgon .Puss o kram🤗❤.  

Regntunga skyar men så grönt och vackert. 

Galicien vackra typiska stenhus.  

Här finns två olika sorters ormbunke. Den vanliga till höger och en med smala blad till vänster. 

De vackra stenmurarna ser man också överallt....

  

...här med en växt som jag inte sett tidigare. 

Jag gick förbi en hel häck av  passions-

blommor strax innan ... 

.. det här vackra huset.  

...och sedan gick jag genom en trollskog innan jag kom till dagens mål .... 

...och hittade det här fina härbärget. 

 

Dag 29: 26, 6 km. Laguna de Castilla - Tricastela.

Ny fantastisk dag som började med solsken och 2 km uppförsbacke ( jag som trodde att det inte kunde gå mer uppför 😅). Belöningen blev en kopp kaffe i en  jättegullig liten by som heter O'Cebreiro.    Efter morgonkaffet fortsatte det mest uppför och började regna. Det är härligt med regn och jag har bra regnskydd, men när backen är  så brant att det känns som om jag ligger i 45 grader vinkel mot själva vägbanan och har 9 kg packning på ryggen måste jag så småningom ta ett viktigt beslut:                                                 Vill jag bli blöt inifrån eller utifrån?🤔. Det mest logiska är att bli blöt utifrån eftersom det tar längre tid att torka inifrån ...eller? ...så regnjackan åker av och jag slipper åtminstone bli blöt av svett😅.   Frukosten åt jag på ett litet kafe'. Stor rostad brödskiva med lite olivolja över och 2 stekta ägg...och så kaffe förstås. Där träffade jag en tjej från Florida som jag hade sällskap med ett tag. Hon började sin vandring igår.                                    Väldigt många har börjat vandra de senaste dagarna och det är faktiskt så att man bara behöver gå de sista 100 km till Santiago de Compostela för att få sitt pilgrimscertifikat. Märkligt😕.                Större delen av dagens vandring har gått högt uppe på bergen med fantastisk utsikt och idag har jag sett prästkrage för första gången här. Vädret har växlat, mest uppehåll men en och annan regnskur. Dagens bilder får berätta resten. Kram o puss 🤗❤.                                                        Ps Jag hade räknat lite fel på antal km jag hade gått när jag i tidigare blogginlägg skrev 190 km och 160 km kvar att gå. Det borde vara ca 130 km kvar nu. Ska räkna lite i kväll och korrigera felen här i bloggen. Ds.  

Soluppgång över dalen.  

Fortfarande soligt men... 

de mörka molnen seglar in.  

En vacker stary föreställande en vilande pilgrim i början på O'Cebreiro. 

I O'Cebreiro finns några speciella hus "pallozaz".De var bebodda in på 60-talet. En gammal keltisk byggtradition som fanns redan för 2500 år sedan.  

Här finns också den äldsta kyrkan på hela caminon. Den är från 800-talet.  

Smarrig frukost i en annan liten by. 

I det enkla bor det vackra är Ernst Kirchteigers "slogan". Jag håller med. Det är en naturligt vit sten och fingerborgsblommor växer vilt.   

Vacker utsikt. 

Fint litet lantkapell.   

Den här stod mitt i vandringsleden. Det är nu man önskar att man kunde lite spanska 😥😅.

  

Ja ja..skäll inte på mig. Jag ska sluta ta kort på dig, men du är ju så söt😁. 

Ett litet lantställe. Här bor faktiskt någon.  

...och så måste jag avsluta med vackra blommor igen. Ginsten hängde ner över vägen. 

Dag 28: 26,1 km. Villafranca del Bierzo - Laguna de Castilla.

Tack för era  fina kommentarer och välkomna alla nya läsare som vill dela mitt äventyr med mig🤗                                      Ny dag, nya äventyr.                                    Jag  tryckte ner en rejäl portion tortilla till frukost fastän jag inte var ett dugg hungrig. Jag läste i guiden att nästa möjlighet till frukost låg ca 1 mil bort och då ska jag ta mig uppför ca 7 km backe först, så det var lika bra att ladda energi. Nåväl backen kom och tortillan som var alldeles för stor för min lilla magsäck åkte upp o ner. ..för  det gick verkligen uppför. ..men jag blev rikligt belönad för ansträngningen för utsikten var fantastisk. Efter "bergklättringen" gick det naturligtvis nerför och genom en vacker dal. Här kände jag jag igen många växter som vi har hemma, men det fanns också  kastanjelundar med en sorts kanstanjeträd som jag inte sett innan.  Dagens etapp slutade med en backe som aldrig verkade ta slut...Det gick uppför timme efter timme och det är nu jag blev glad att jag kortat av dagens ursprungliga mål på 28, 6 km med hela 2,5 km 😉. Jag reserverade redan igår en säng i Laguna de Castilla eftersom jag förstod att dagens etapp skulle bli väldigt krävande och jag gick ju över 30 km igår.                                         I morgon måste dagen börja med nedförsbacke, annars hamnar jag i himmelen 😂. 

Villafranca del Bierzo i morgonsol . 

Samma by, men nu har jag kommit upp en bit i bergen.  

Toppen på det här berget är nådd och några glada pilgrimer har firat med att göra konstverk 😁. 

På väg ner genom kastanjelunden.  

...också på väg ner.  

Vacker väg genom flera små byar. 

..och här har någon planterat en rödkåls- pil i trädgården så vi inte går fel 😅. 

Flera sådana här trafikbroar gick jag under. Det måste vara oerhört dyrt att bygga dem. Förmodligen får turister betala vägskatt här precis som i Österrike.   

Liten trädgårdsodling, och här har de inga murar.  

Det här ser inte ut att gå uppför, men det gör det ...km efter km efter km och varmt var det också 🥵🥵.

 

En bit upp...mycket kvar. Om ni tittar på det understa triangulära fältet i mitten   och zoomar in det kan ni se små ljusa och ljusbruna fläckar...Det är kor 😅. 

Utsikt från trädgården på mitt övernattningsställe. 

Dag 27: 30,9 km. Molinaseca - Villafranca del Bierzo.

Dagens etapp har mest gått genom spanskt  jordbruksbygd och små byar. Näktergalen fortsätter spela i varenda buske och det är ett myller av andra fågelläten. I diken och dammar låter den där grodan som jag först trodde var en sjöfågel intensivt.                                     Längs vägen har jag sett fikonträd, körsbärsträd, persikoträd och ett fruktträd som jag inte kan identifiera och vin-odlingarna har börjat dyka upp igen.                                                                                  Det som förvånat mig mest är murarna ofta med järnstaket ovanpå som inhägnar alla grönsaksodlingarna på landet. Man kan se väldigt vackra inhägnader med en stor pampig låst grind och förvänta sig att där innanför ska ligga en villa, men det är bara grönsaksodlingar. Jag har till och med sett ett litet vetefält inhägnad på det sättet.  Villorna på landsbygden och i förstäderna är oftast också inhägnade med höga murar och låsta grindar och många hus , även inne i byar och städer har galler för fönstren.  Det förekommer tydligen mycket stölder.                                     På tal om stölder, så har jag klarat mig. Jag sover med mina värdesaker i sovsäcken och dagtid har jag allt i djupa fickor på mina shorts. Det förekommer stölder i härbärgen.Jag har hört om en kille som blev av med telefon och plånbok - han hade lämnat det på sängen när han duschade - kanske inte så smart. En annan blev av med  500 Euro. Jag vet inte hur det gick till, men jag har som regel att bara ta ut 100 Euro åt gången och har aldrig mitt bankkort tillsammans med dem.                                                                     Nu har jag bara ca 160 km kvar att gå till Santiago de Compostela och jag räknar med att vara där nästa måndag. Det är nästan overkligt.Allt har gått så över förväntan bra. 🤗❤.                                          

Kan man bli annat än lycklig när det här är det första man ser när man kommer ut på morgonen.   

Långt där borta ligger Ponferrada som är den första stad jag passerade idag. 

                      På väg in i Ponferrada. Längst bort i mitten ser ni en liten del av borgen som är på nästa bild.    

Borgen i Ponferrada. Jag var tvungen att ta bilden på avstånd när jag lämnat staden, för borgen är så enormt stor att en närbild inte skulle göra den rättvisa.  

En liten kyrka på landet med en  stork i stället för en  kyrktupp 😅. 

Så här kunde de bo förr i de små byarna på landet.  

Odlingslandskap. Vinodlingar i olika utvecklingsstadier.  

Vacker utsikt. Vinodlingar längst fram.  

. .och här har jag hittat några rosa blommor som jag inte sett förut. 

Avslutar med de mystiska frukterna. Kanske kan någon lösa gåtan?

Dag 26: 26,5km. Rabanal de camino -Molinaseca.

610 km klara. Bara 190 kvar👍😅.                  I dag har jag gått över Monte Teleno..en underbart vacker etapp på min vandring.   Ibland önskar jag att jag haft en filmkamera på huvudet så ni hade kunnat följa med hela tiden sådana här dagar. De foton jag tar säger så lite om skönhets-upplevelsen. Jag har haft tur med vädret också...tunga svarta moln lurade på morgonen men vi har haft sol hela dagen.                                                                           Jag bokade en säng i kväll på ett litet Hostel (vandrarhem) eftersom Molinaseca verkar vara målet på dagsetappen för många och det finns inte så väldigt många sängplatser här..men det var visst inte så stor platsbrist för jag är ensam i ett 4- bädds rum. Inga snarkningar i kväll 👍😁. På tal om snarkningar så här jag inte ens använt mina öronproppar än.                          I morgon är det en lång etapp igen 30,9 km. Hoppas det blir kuperad terräng.           Nu får ni följa min dagsetapp i bilder.     Puss o Kram🤗❤   

På väg ut från Rabanal del Camino.  

Solen går upp över bergen... 

..men i den riktning vi ska lurar svarta moln.  

En bit upp fanns den här fina                         " dammen". Jag vet inte vad det är, kanske ska pilgrimer svalka sina fötter där. Det fanns en likadan ca 5 km längre upp.  

Växtligheten blir kargare... 

...men här finns ljung i olika storlekar och färger.   

Högt uppe på berget betar en ko med sin kalv. 

Ödsligt men vackert. Rester av en gammal kyrka mitt i bilden.   

Utsikt över bergen omkring.  

Här står jag ,högst upp på toppen av berget vid järnkorset. Här är en 2m hög kulle av sten som pilgrimer har lagt där. Många  bär med sig en sten hemifrån o lägger här för att lägga ifrån sig sina bördor ( bekymmer). 

Oändligt mycket växter i olika färger 

                     Utsikt över dalen.  

Det här ser ut som trä, men är en bergart. 

Ännu en fantastisk utsikt som är svår att återge i bild.    

                    På väg nerför......

 

..det är tur att det inte regnar. Det kunde ha blivit riktigt halt 😅.

  

Framme i Molinaseca. 

Dag 25: 20 km. Astorga - Rabanal de Camino.

Ny dag och pigg igen 😁👍. Gårdagen var tuff men det måste väl komma ngn sådan dag också. Oavsett hur trött och värkbruten jag var , så ville jag fortfarande inte vara någon annanstans än här på caminon. Blev lite orolig bara att jag pressat kroppen för hårt.                               Dagen etapp var bara 20 km, så jag har tagit det lugnt. Lämnade inte härbärget förrän 07.50 och har tagit många pauser.                                                                         Det har varit  mycket vackra omgivningar idag med bergen i bakgrunden och vackra små byar med stenmurar och hus byggda av sten. Man har verkligen utnyttjat de resurser som finns - stenen.                            Det hade varit bra att kunna lite mer spanska än jag kan för att förstå  information vid sevärdheter, menyer, infomationsskyltar mm....och nu har de spanska pilgrimerna ökat i antal. De har nog semester nu och jag  har förstått att många börjar vandringen  i Leon. Väldigt få spanjorer jag träffat kan engelska.                                                                                  Hur går det då med min "inre resa"? Tja, har nog fortfarande inte kommit längre på den 🥴. Jag har i alla fall inte stärkts i den  religiösa tron...tycker bara det är vackert och intressant rent kulturellt med alla dessa katolska kyrkor och katedraler. Jag har möjligen stärkts ännu mer i min tro på min egen skyddsängel eftersom jag har tagit mig så här långt med endast en pytteliten blåsa. Om det är Maria som är den "skyddsängeln" eller min inre motivation och positiva livssyn, eller styrkan från alla er där hemma som tror på mig, stöttar och skickar fina hälsningar...vet jag inte 🤗.                         Jag har i alla fall en tro: Jag tror på kärlek och omtanke, jag tror på medkänsla, jag tror på att alltid göra mitt bästa, jag tror på  att göra för andra vad jag vill att de ska göra mot mig. Jag tror på Bibeln som på en historiebok. Jag tror att Jesus fanns en gång och ville predika kärlek och omtanke och fick på så sätt många anhängare men också många fiender i en värld där den som hade makten var rädd  för konkurrens. Han fick säkert lida och blev  korsfäst , men sedan skapades många myter omkring hans liv och gärningar precis som myter skapas  i dagens samhälle. Det är min tro .                          Puss o Kram och  extra kram till mina barnbarn Frida, Ammie, Ines och Gabbe som har SOMMARLOV nu.  💐💐NJUT!! 

Såg denna på väg ut från Astorga på morgonen. Det är väl en sådan vi har i trädgården Carina och Tim? 

Jorden såg ännu rödare ut idag.   

Bergen syns långt borta, men i morgon ska jag upp på 1500 m höjd.😁 

På väg in i en liten vacker by som heter El Ganso.  

Vackert hus i El Ganso.  

En stork som letar mat. 

Vacker stenmur byggd av massor med både lite större och väldigt små stenar. Bergen långt borta.  

Stenhus. Jag har många bilder, men denna visar tydligt hur de har pusslat ihop stenarna.  

..och som avslutning lite vackra blommor igen vid en stenmur som är typisk för det här området. 

Dag 24: 31,2 km. Villar de Mazarif- Astorga.

I dag är jag TRÖTT. Ligger i sängen 18.40 och vägrar flytta mig härifrån mer idag. Har visserligen gått min längsta dagsetapp hittills, men hela jag är öm och trött😴😖. Tänkte gå in i katedralen här och huset som Gaudi har ritat, men det fick räcka med några foton från utsidan.                      I dag verkar jag ha kommit in i majs-distriktet, enorma majsodlingar överallt och jag har t o m sett några bönder och traktorer. Jag är imponerad över deras vattenkanalsystem. Måste ta reda på hur det fungerar. Kanalerna går ovan jord och verkar alltid ha strömmande vatten trots att landskapet är så platt.  Jag är också imponerad över hur de kan bruka jord som är så full av sten överallt.                            Vi har haft fint väder igen efter en kylig morgon och ganska kuperad terräng efter de första 6 km rakt fram. Berget som jag tror heter Teleno närmar sig. Vi ska upp på ca 1500 m höjd när vi kommer dit. Det ser jag fram emot. ....och nu ser jag fram emot en god natts sömn. Fick underslaf igen 😅. 

Bevattningskanal1   

 Bevattningskanal 2 

Storkar igen. De har flera  ungar. 

Långt borta börjar bergen synas. 

De här växterna växte längs vägkanten. De såg ut som om de skulle vilja hoppa ut och bita mig i hälsenorna när jag gick förbi.  

Ser ni hålen? Det är fåglar som har byggt bo där. Vet inte vilka fåglar men det kan ha varit en sorts svala.  De förde ett hemskt oväsen i alla fall.  

Här ser ni vad bönderna har att jobba med. Sten på sten, på sten, på....  

Bara en fin bild jag fick till.  

Lilla jag vid en vattenpump och en stor pilgrim .  

Gaudi-huset i Astorga. Gaudi är en mycket känd arkitekt. Googla gärna och titta på hans  annorlunda arkitektur.  

Katedralen i Astorga 1.  

Katedralen i Astorga 2. 

.

Dag 23. 22,2 km. Leon - Villar de Mazarif.

I natt har det varit 0 grader och kl 07.00 var det 2 grader  😬. Tur att jag sovit på Hostel så jag kunde ta lite sovmorgon. Klockan var 9 när jag lämnade rummet.    Det var gräsligt kallt från början men efter ett par timmar fick jag skala av mig  flera lager kläder.                                           Dagens etapp har varit mer varierande än de senaste dagarna. Lite upp och ner är bra för kroppen. De oändliga raksträckorna sliter mer på grund av de monotona rörelserna. Jag har haft lite ont i höftlederna på nätterna men det går över när jag börjar röra på mig. Blåsan på tån är borta och idag kunde jag använda mina kängor igen. Skönt, för jag trivs bäst i dem .                                                              Jag är rätt så  glad att jag gör den här vandringen själv. De två damerna från USA har ett elände med varandra -två motsatta viljor hela tiden och det syns tydligt att ingen av dem tycker att det är roligt längre. Jag tycker riktigt synd om dem. De trodde nog att de kände varandra bättre.                                                  I dag hände något riktigt roligt. Jag hittade en mobiltelefon på en bänk långt ute i ingenstans. Den var naturligtvis låst så jag hade ingen möjlighet att ta reda på ägaren, men jag antog att det måste vara någon som går pilgrimsleden som äger den.  Jag tog med den och tänkte höra runt i de tre härbärgen som fanns vid dagsetappens slut....det var bara ca 4 km dit. När jag närmade mig byn mötte jag en kille som gick o tittade i dikeskanten, så jag frågade om han hade tappat något.      - Ja, min mobiltelefon sade  han eländigt . Ni skulle se hans min när jag plockade fram telefonen och frågade om det var den😅😂. Jag kände mig verkligen som en räddande ängel.                                             På tal om det så var det en gammal dam som böjde på huvudet och gjorde korstecken när vi möttes på gatan idag och jag har råkat ut för det tidigare. Kanske en del äldre människor lever kvar i tron att alla gör pilgrimsfärden av djupt religiösa skäl och vill visa sin aktning på så sätt?                                                                 Nu ska ni få lite bilder från dagen. Puss o kram🤗❤ 

 

Då är vi klara för dagens äventyr Miffi och jag ....väl påklädda. Det är KALLT ute. Kan inte tro det är juni. 

Det här är pampiga Parador hotell i Leon.  

340 km kvar 👍😁. 

Hus inbyggda i kullarna .  

Modern kyrka i La Virgen del Camino . "Skuggorna" ska föreställa de 12 apostlarna.  

              Vackra färgkontraster. Jorden är så olik vår svarta/grå.  

I den lilla rutan står det : I'm a pilgrim för peace and love in the world . 

Vackert litet lanthus med lerväggar. 

Pilgrim som sitter o vilar utanför härbärget där jag sover i natt. Det gula bakom. 

Dag 22: 18,1 km. Mansilla de las Mulas- Leon.

Dagens vandring bjöd på sol men  iskalla vindar.Det är en av de dagar jag önskat att jag hade vantar....i juni..i Spanien🤔.              De 18 km jag har gått idag har mest gått genom förorter till Leon som är den sista riktigt stora staden innan Santiago de Compostela.  Jag bokade rum på ett Hostel eftersom jag tänkte stanna två dagar och ta andra natten på härbärge, men nu har jag varit ute och sett det jag vill så jag går vidare i morgon.                   Jag ligger just nu i sängen och äter jordgubbar. Mat är så billigt i Spanien jämfört med hemma.  1/2 liter jättefina jordgubbar kostar ca 14 kr, och maten vi handlade igår till 4 Pers  inkl 1 flaska vin  gick på ca 65 kr....och då var vi ändå inne i en köttaffär och köpte extra kryddade chorizo.                                                              I dag har jag besökt katedralen här i   Leon, som ska vara ett under i fransk gotik.Den har 125 stora målade fönster som täcker en yta på 1900 kvadratmeter.  Fantastiskt vackra. De högsta fönstren är 12 m höga.                                                     Jag har också provianterat lite. Tandborsten började bli utsliten och  dusch/ schampo tog slut igår kväll. Jag förstår inte varför man inte kan köpa kombinerad dusch och schampo utan herrdoft??....nåväl det är ett I- landsproblem. Jag luktar rätt gott av herrdoftent i alla fall ,så jag tänker inte köpa 2 olika flaskor o bära på 😄.     

Anledningen till att jag bokar Hostel när jag tänker stanna 2 nätter på ett ställe är  att man bara får sova en natt på samma härbärge. Nu finns det oftast mer än ett härbärge på de flesta orter men då måste man vara ute senast 08.00 från det ena och nästa öppnar inte förrän tidigast 12.00 ...alltså bära runt på packningen i 4 timmar och vänta på att checka in.  Om du bor på Hostel 1.a natten behöver du inte vara ute förrän tidigast 11.00 och sedan kan du checka in på härbärge 12.00.  Man måste planera lite även som pilgrim😉. Avslutar med bamsekram till äldsta barnbarnet Felicia som fyller 20 år i dag. HURRA,HURRA,HURRA🤗❤ 

Iskall morgon. På väg ut från Mansilla de läs Mulas.  

...och här är en pilgrim på väg in i himlen. 

Så här ser kyrkogårdarna ut. Omgärdade av vita murar. De ligger oftast väldigt vackert på en kulle utanför byn. 

Långt där borta ligger Leon. 

Miffi har det lite bekvämare när jag använder mina sandaler. Då slipper hon dingla i ett snöre 😂. 

 

Så här fint rum fick jag för 285 kr.  

Katedralen i Leon.  

Fönster i katedralen 1.  

Fönster i katedralen 2. ..och det finns så otroligt många fler vackra fönster där. 

..och så till sist. Ett roligt gatunamn. (Calle är  gata på spanska. )

Dag 21: 24,4 km . Calzadilla... - Mansilla de las Mulas.

Upp vid 5.30. Kunde inte sova längre. Även om man är trött vill man ut på leden så fort som möjligt.  Dimmig morgon efter nattens kyla och solen kom inte fram riktigt förrän framåt 9.                                     I dag har jag haft sällskap av Jean-Marie hela vandringen. Det är en fransk trevlig man i min ålder som jag träffat lite då och då under vandringen. Han har pratat på konstant på fransk-engelska ( allå, allå emliga arme'n😂)...så det var skönt att vila öronen när vi kom fram.                             Jag träffade Kristina och Bernadette från USA på härbärget här och efter ett tag kom en 21-årig kille (Russel) också från USA och frågade om vi skulle äta tillsammans,  i så fall kunde han laga maten. Vi gick o handlade tillsammans och så lagade  han pasta med fantastiskt god sås med mycket vitlök, chorizo och tomater...och så rödvin och bröd till.              Efter maten underhöll Russel med sång och gitarrspel.                                                 Blåsan på tån är borta idag, men tråden får sitta kvar ngn dag till. Jag gick de första 15 km med sandaler för att inte irritera området men bytte sedan till kängorna och det kändes bra.Nu är jag glad att jag har både trekkingsandaler och kängor att alternera med,  många har bara sina kängor och ett par tunna sandaler att ha för kvällsbruk så de tvingas ta på sina kängor även om det gör ont någonstans.                                                                                I dag var första gången jag såg en ko sedan jag började vandra och i slutet på vandringen såg vi höga bergskedjor långt borta...- vi ska visst över dem så småningom - annars har dagen inte bjudit på några överraskningar....bara STORA enorma fält precis som igår.                           Det blev inte många foton idag heller.          🤗❤             

   Inte ett hus, inte en lada, inte ett kreatur, inte en människa så långt ögat når. Bara rak väg och stora fält.  

Enorma bevattningsanläggningar har de i alla fall.  

Kristina, Bernadette och Russel. 

               Måste avsluta med något vackert. Olika tistlar. Jag tog bilden igår. 

Dag 20: 26,4 km. Teradillos... - Calzadilla de los Hermanillos.

Tack för fina kärleksfulla kommentarer❤❤. Några av er vet redan, men jag vet inte hur jag igår  kunde glömma att skriva att när jag kom till Teradillos de los Templarios har jag gått HALVA VÄGEN - 40 mil🍾🤩.                                                         Jag tvättade alla mina använda kläder igår eftersom det var bra torkväder. Det känns lyxigt att ha allt rent. ...o lite som en nystart på andra halvan av Caminon.          I dag när jag kom till Sohagun (ca 14 km efter Teradillos) berättade Erik att vi kunde få ett 400 km- certifikat i en av kyrkorna där, så vi gick dit och fick det.        Erik är en av de amerikanska syskonen jag berättat om tidigare.                                                                                                            Dagen har varit soligt och varmt och oftast vacker natur, men också några riktigt tråkiga öppna  transportsträckor under gassande sol. Jag kom in i ett vackert skogsområde med massor av fjärilslavendel , det var alldeles blått. Tänk att hemma köper vi sådana plantor.                                                                                     Jag har fått en liten blåsa ovanpå en av tårna, vid nageln idag -  troligen på grund av värme o lite svullna fötter, så den sista milen  använde jag mina Teva-sandaler i stället för kängorna. I kväll har jag dragit en sytråd genom blåsan  o knutit. Läste att man ska göra så för att inte vätska ska fyllas på i blåsan...och i morgon blir det sandalerna för säkerhets skull.                                                                                                    I kväll sover jag på ett litet kommunalt härbärge.Vi är bara 6 personer här.            Hospitalieron ( husvärden) tog fram ost och vin och oliver och bjöd alla till bords. Sedan satte han på typisk spansk folkmusik i bakgrunden. Jättemysigt. ......så nu har jag druckit vin igen 😁.             Nu är jag jättetrött efter gassande sol, lång vandring och rödvin . God natt och Puss o kram till alla.  

Soluppgång 07.00. 

Här under ligger en restaurang. Förr gjorde de vin där, och lagrade.  

Ett hus klätt med en blandning av lera och halm.Många sådana hus i den byn. 

...och på torget hade de smyckat träden med stickade strumpor.  

Naturens lapptäcke.  

Vilt växande lavendel.  

Väldigt tråkig LÅNG väg. För att motivera mig själv gick jag i takt medan jag visslade ledmotivet ur "Bron över floden Kwai"😂 

...men sedan blev det vackert igen. 

Dag 19: 26,6 km. Carrion de los condes - Teradillos de los Templarios.

Iskall morgon som övergick till härligt, varm och solig dag . Temperaturskillnad 21 grader (3-24).                                    Dagens etapp gick på raka vägar genom stora fält. Inte en by i sikte på 17 km, inte ens en bondgård. Som tur är hade smarta bönder  placerat ut foodtrucks på två ställen längs vägen så jag fick mitt morgonkaffe.                                               Nu har jag förmodligen i alla fall lämnat mesetan bakom mig. Dagens naturscener liknade mer det svenska odlings-landskapet Vackert😍.                                  När jag började gå på morgonen var för första gången mina ben riktigt tunga och trötta. Jag har redan insett att jag måste öka mitt energiintag trots att jag aldrig är hungrig  och det här var en extra signal så det blev äppelkaka till kaffet idag.Är annars noga med att bara stoppa i mig nyttiga saker eftersom jag tycker att min kropp är värd det.                             Äppelkaka var nog precis vad kroppen ville ha för sedan piggnade benen till😁. Jag var framme vid etappmålet redan 11.00, så jag knallade vidare ca 9 km till.       I natt sover jag i ett relativt nytt härbärge, i ett litet rum med 2 våningssängar, bara kvinnor ( 2 från Brasilien och en från Japan). Inga karlasnarkningar i natt alltså 😴😴😴.       Puss o kram🤗❤ 

Vacker bro på väg ut från Corrion... på morgonen.  

Övergivna skor hittar man lite överallt. Mina ska med till Santiago ....om jag så ska laga dem med snören o gaffatejp. Jag tänker inte överge dem i främmande land.😥. 

              Vackert mönstrad himmel. ✈ 

Ensam soldat möter hel armé.  

Här växer fjärilslavendel längs vägen, men den doftar inte lika mycket som de vi köper hemma. De är förmodligen förädlade.  

Min vackra väg. Ungefär så här såg det ut de sista 9 km idag.  

Ovanligt tydlig skuggbild. Ser nästan ut som om jag går i dimma.  

 

Sådana här markeringar hittar man ganska ofta. Gjorda av omtänksamma pilgrimer för att man inte ska ta fel väg. ❤

Dag 18: 20.5 km. Fromista - Carrion de los condes.

I dag är det KALLT🥶. 4 grader på morgonen och iskalla vindar.  Kl 12 när jag kom till härbärget var det  inte mer än 11 grader och  de är så fina på det här  härbärget, de serverade oss varmt te när vi kom❤.                                                Dagens vandring har varit "transport-sträcka". 18 km av dagens 20,5 har  gått på en rak grusväg över mesetan med en bilväg på ena sidan och milsvida odlingar på den andra sidan. Jag har faktiskt inte fotograferat något. ..........MEN trots snålblåst, kyla och ganska tråkig väg har jag inte en sekund velat vara någon annanstans.                                                       I kväll har jag varit på en "vesper" här i kyrkan bredvid. Det är en kombinerad aftonbön/aftonsång som  leddes av de 5 nunnor som driver härbärget.Det var så fint. Vacker sång av änglaröster och så välsignades vi pilgrimer. Efter vespern tog nunnorna med sig instrument o samlade dem som ville till musikstund på härbärget. Det var inget religiöst, bara en mysig stund tillsammans.  Vi som var där fick presentera oss och tala om vilket land vi kom ifrån och så sjöng vi sånger från olika länder. De som ville fick sjunga något från sitt land, precis vad de ville. Jag tänkte sjunga någon vacker svensk visa men vågade inte😔.                                              Sover i stor sovsal med 8 våningssängar (16 pers). Jag fick undeslaf igen 👍. Har bara fått överslaf en gång. ...och Fiffi ,ovanför mig sover en portugis😁.                 Jag köpte en tortilla med spenat i till kvällsmat o värmde i mikron. Sedan åt jag tillsammans med Jose' ( rolig äldre spanjor), Claire och hennes bror Erik, en amerikans man som fått detta i 50-års present och en kille från lettland som går med sina två barn 11 och 15 år gamla. Fantastisk Caminoblandning.              Bifogar några bilder jag tidigare har tagit.  Puss o Kram till alla. 🤗❤ 

                  

 Min lilla Maria-medaljong.

 Så här kan en  "pilgrimsmeny" se ut.Vitlökssoppa,  pasta med god smakrik  tomatsås , pommes frites med fläskkött och sallad och så en apelsin. 

 

                         Så här kan man få sova, i stora sovsalar...  

 ..eller så här. En liten alkov med bara två våningssängar . Lyxigt👍. Det här var i Burgos. Jättefint. 

.                 ...och så måste jag avsluta med något vackert. Blå blommor framför rågfält. Tog bilden igår. 

Dag 17: 25 km. Castrogeriz - Fromista.

 Jag var uppe innan 06.00 och på väg redan 06.30. Det var inte mer än 6 grader på morgonen och jag önskade att jag haft vantar.. .men efter ett par km i kylan  gick det uppåt i minst 1 km och då fick jag upp värmen. Dagen har annars  varit solig men inte mer än 16-17 grader varmt.                    Igår trodde jag att jag hade passerat  mesetan, men idag upptäckte jag att så inte var fallet.Jag har i princip hela dagen gått genom  enormt stora jordbruksfält utan träd  blandat med torra fält och torra kullar . Det kanske kan tyckas tråkigt att gå där, men det är bara ännu en intressant naturtyp att förundras över.         Jag har lärt mig något viktigt också.....att  alltid kolla hur långt det är till nästa by " i morgon" om jag inte har köpt någon frukost. Jag gick 19 km innan jag åt frukost idag, inget att rekommendera. Jag var inte hungrig, men KAFFEsugen. Jag hade kunnat äta efter ca 10 km men det var ett gräsligt tråkigt ställe så jag gick vidare.

 Jag träffar inte så många gamla caminovänner längre, vi har kommit i otakt på härbärgena men igår kväll lagade jag och Claire ( hon som går med sin bror) middag tillsammans....och nya bekantskaper dyker upp hela tiden.                                                                                    Nu har jag vandrat i 16 dagar, jag har svårt att förstå att om två dagar har jag kommit halvvägs. Det har nästan  varit för lätt. Varje kväll tackar jag min kropp som har burit mig framåt ännu en dag utan  högljudda protester.                                          Nåja, en del högljudda "protester" kanske kommer,  men de beror nog mer på annorlunda mat än på ansträngning. Jag fiser hela tiden 😳🤭.                                                                                                        Jag undrar när den där filosofiska känslan ska komma? Vem är jag? Vad vill jag med min liv? Varför blev jag som jag blev när jag inte blev som jag skulle? mm.            Just nu lever jag bara i nuet. Steg för steg. Kollar var jag sätter fötterna så jag inte  snubblar/halkar. ......men , är det egentligen inte det som livet går ut på? Att ta det steg för steg och kolla var man sätter fötterna så man inte snubblar/halkar och faller....och om det händer,  resa sig upp igen mer eller mindre omtumlad och skadad och gå vidare.                                                          Puss o Kram från mig. 🤗❤ 

     Soluppgång. Ca 07.00.

Det "berget" ska jag över.  

Lite fågelsång på morgonen.  

Utsikt uppifrån..man ser nog en mil bort 

Mesetan.  Lite torr och ödslig. 

..också mesetan med blommor och olika sädesslag.  

Lite glada tillrop är alltid trevligt. 

5 storkbon på samma kyrka.  

  Jag lyckades fånga en flygande stork på bild också. 

Framme på härbärget i Fromista. 

Dag 16: 21 km. Hornillos del Camino - Castrogeriz.

I dag tänker jag beskriva hur mina dagar som modern pilgrim ser ut:                           ca Kl 05.00 börjar folk röra sig i sina sängar. En del smyger upp, andra väntar till framåt 06.00 då det känns som helt ok att börja böka runt i ryggsäckar, tända pannlampor o smyga ut på toa. Alla är väldigt hänsynsfulla för att inte väcka den som sover men eftersom det på alla härbärgen ska vara tyst och släckt kl 22.00 är de flesta utsövda.                                  Efter snabbtvätt och insmörjning ( fet kräm i ansikte, på ben och på händer -  om det ska bli en solig dag blir det i stället solskyddscreme- och så liniment på ömma kroppsdelar), smyga in o packa färdigt.  Ibland äter jag frukost på härbärget, det blir i så fall grovfralla, banan och drickyoghurt som jag köpt dagen innan. Borsta tänder, leta upp kängorna som alltid placeras i ett särskilt rum vid entrén......och så ut.                  Första andetagen ute i friska luften  och frihets- och lyckokänslan sprider sig i hela kroppen. ....på väg igen.                               De första 100 m går ofta åt till att känna efter hur kroppen mår. Ömt någonstans? Den där hälsenan som gjorde lite ont när jag stretchade igår..Hur känns den ? Hänger ryggsäcken bra eller ska jag justera ngt? osv. Ibland är jag stel och lite öm i höfter, knä och fötter innan kroppen har kommit igång, ibland bara "svävar" jag fram.                                                     Fåglarnas morgonserenader och allt vackert i naturen runtomkring tar snart över. Benen bara går av sig själva och stavarna hänger med. Jag tänker inte längre på att jag rör mig. Regn, sol, blåst spelar liksom ingen roll.                             När solen går upp kommer alla dofter blommor, grönska, hö, bondgårdar.        Ofta dröjer det inte länge förrän jag hör "Hola" eller Buen camino" och någon har kommit ifatt o pratar lite...eller går jag ifatt ngn o börjar med samma hälsning. Ibland blir det bara en hälsningsfras, andra gånger har vi sällskap till nästa by där det brukar bli kaffepaus och i sällsynta fall har vi sällskap fram till dagens mål.             Första byn i fjärran...om jag inte ätit frukost på härbärget blir det frukost där men det jag alltid ser fram emot är dagens första "Cafe con leche" ( kaffe med mjölk) på ett litet mysigt fik där det alltid har samlats pilgrimer och oftast finns  någon jag känner som erbjuder mig en stol. Om jag äter frukost brukar det  bli Tortilla , spansk omelett .                      Dagen flyter sedan på . Fotografera, prata lite, ta en kaffe till o vädra fötterna,  gå in i ngn vacker kyrka, samla stämplar, en iskall nypressad juice o toabesök, vackra blommor och vyer, fågelsång, dricka vatten, få eller ge en kram.                                   När jag når dagens mål är klockan ibland inte mer än 12.00. Jag hade många gånger velat fortsätta, men jag följer min guideboks rekommenderade dagsetapp som baseras på antal härbärgen i byar/städer och antal bäddar i dessa.Tanken är att det ska vara lätt o få en säng för natten.                                      När jag  kommer fram till ett härbärge lämnar jag mitt pilgrimspass och legitimerar ( pass EU-legitimation) för att checka in. Får en stämpel i pilgrimspasset , betalar 5-10 Euro och blir hänvisad en säng. Tar av kängorna på anvisad plats o letar upp min säng.                                             Markerar revir med sovsäcken, ut i duschen , om det varit en varm svettig dag och är bra torkväder åker alla kläder jag haft på mig i tvätthögen, om inte så blir det trostvätt varje dag, strumporna varannan dag , tröjor och shorts någon gång i veckan.  Tvättar i tvättho. Tvättmaskinen tar så lång tid och jag vill ha ut mina kläder på tork så snabbt som möjligt.  Efter dusch och tvätt, leta kontakt o ladda telefonen och vila under tiden den laddas, sedan en  liten tur i om-givningarna med " kameran".  Köpa lite mat o fixa till i pilgrimsköket eller gå med någon o äta ...ev äta pilgrimsmeny på kvällen. Pilgrimsmeny brukar serveras vid 19 på kvällen o består av 3-4 rätter så det är inte så ofta jag väljer det.  Det blir mycket vila framåt kvällen  och så skriva i min blogg.  Lägger mig ofta vid 20.30- 21.00 precis som många andra.                Ps.  Skickar med lite bilder från dagens vandring . Puss o Kram.🤗❤

                Dagen började med regn men vid 12 var det strålande sol igen.  

Första lilla byn i dag. Blev bjuden på mitt morgonkaffe av spansk gentleman.  

Besökte den här fina ljusa kyrkan i samma by.   

Dagens etapp gick bland annat på sådana här vackra små pilgrimsvägar.  

...och så lite vackra blommor igen.  

Nu har jag gått 34,3 mil😁. 

 Nästan framme i Castrogeriz.Det här är en av kyrkorna när.  

 Fin bygata. Typisk för de små byarna här.             

Jag "klättrade" upp på ett berg precis bakom Castrogeriz och hittade sådana här små hus insprängda i bergen. Det bodde ingen där nu men det kan inte ha varit så länge sedan. Stålställningen till höger ser ut som ngn sorts el-stolpe. Det fanns en sådan vid varje hus. 

Hittade massor med sådana här små skivor - även tjockare.Det glänste överallt i solen och jag trodde det var glas som ngn hade krossat, men det finns i berg-grunden. Silikater?

Dag 15: 21 km. Burgos - Hornillos del Camino.

Lugn dag idag. Var framme vid dagens mål redan 11.50. Dagens etapp har de sista timmarna gått  på Mesetan. Det är ett stort område nästan helt utan träd och mot slutet av sommaren är visst allt torrt och gult, men nu är det stora grönskande åkerarealer blandat med lite  torra områden. Ännu en spännande naturtyp .                Idag träffade jag min första kines på Caminon 😁. Fantastiskt att de reser så långt för detta. Fortfarande har jag bara träffat 4 svenskar och det var precis i början.                                                          När jag gick o funderade på värdsliga ting hörde jag plötsligt så vacker musik. "Ave Maria" med Pavarotti😍🎶. Den kom från ett litet kapell längre fram. Det visade sig att kapellet var en hyllning till Jungfru Maria . I dörren stod en präst med lång vit kaftan och bjöd in oss som gick förbi. Han såg så oförskämt from ut så det riktigt lyste om honom, så jag gick in. Det var en upplevelse av total frid. Musiken, stämningen, kapellet och prästen som bara stod och såg vänlig ut. När jag gick ut kom en nunna och lade ett snöre med en liten amulett föreställande Maria om halsen på mig och sade att Maria skulle ge mig en fortsatt fin vandring. Jag kände direkt att den amuletten kommer jag alltid att ha kvar.   Jag är inte religiös men jag tror att jag har en liten skyddsängel och idag kände jag att Maria är den skyddsängeln.                                           Efteråt gick jag och funderade på Maria. Jag tror inte ett dugg på jungfrufödsel . Hon borde väl ha varit gift med Josef, vad hade han där annars att göra? Varför hade de inte sex i så fall ( hon ska ju ha varit jungfru)? Hon hade inte rent mjöl i påsen, den saken är säker. Ett sådant helgon passar som min skyddsängel. Ingen är ofelbar. 😅😂.                               Och så Lite bilder från dagen : Puss o Kram.  

                      På väg ut från Burgos. Katedralen i bakgrunden.  

Jahapp...lite mer än 1/3 avklarad. 

                      Jag kan inte låta bli att fotografera dessa underbara naturscener. 

Gatubild från en vacker liten by...  

...men så här kan det också se ut.  

Nu börjar vi komma ut på Mesetan.  

Gott om träd är det ont om 😅 

Långt därborta ser ni dagens mål .  

Framme...👍🤪 

och nu ska vi vila. ❤❤

Dag 14: Vilodag i Burgos.

Hej alla🤗.Klockan är 09.00. Jag sitter på ett fik i Burgos o äter frukost.  I dag stannar jag i Burgos för här finns så mycket att se. Först ska jag se katedralen som är ENORM och så finns det ett evolutionsmuseum som jag vill besöka och en mängd andra intressanta byggnader. Det är skönt att bara vara turist för en dag.                                             Jag ska vara ute från vandrarhemmet ( Hostel) kl 11, men Kl 12 öppnar härbärget, då ska jag fixa en säng för natten o låsa in mina grejer i ett skåp där ( i storstäderna rekommenderas man det)... o sedan ut på sightseeing i staden.                           Kändes mycket konstigt att sova i eget rum i natt, som om Caminon bara varit en dröm o jag var tillbaka i verkligheten...Jag längtar verkligen till att sova på härbärge i natt. Visst är jag knäpp😏😂.Julia från Venezuela gick precis förbi o jag fick en kram och det förstärkte känslan av Caminogemenskapen. Caminon är så mycket mer än att bara vandra.                      Kram till alla. Lägger in lite bilder efter dagens sightseeing.                              Klockan är nu 20.00 och jag har haft en fantastisk dag. Tyvärr är evolutionsmuseet stängt måndagar men jag har sett så mycket annat fint. Katedralen är så överdådig att det inte går att ta in allt men jag tog några bilder så ni får ett smakprov.  Ps. Min pedometer visar att jag har gått 10, 5 km på min vilodag 😏😁

Katedralen på avstånd. 

 

 

De här tre bilderna är tagna i katedralen och jag har många fler.....

 

Här sitter en pilgrim o vilar sig. Det fins mycket gatukonst här.  

Vacker alle' av platanträd.  

En gammal stadsport.  

197 trappsteg upp till en gammal borg i 30 graders värme.....men, 

utsikten uppifrån var värt det. 

Dag 13: 25,7 km.St Juan de Ortega -Burgos.

Upptäckte just  att jag hoppat från "Dag 8" till "Dag 10" i bloggens rubrik ? Trodde det var min 14.e vandringsdag idag, men det är bara min 13.e. Däremot har jag varit hemifrån i 14 dagar nu o idag lyxar jag till det med ett eget rum och en egen toalett på vandrarhem.  Har tvättat alla mina kläder och duschat LÄNGE.                              Fantastisk vandring idag också i strålande sol. 33 grader när jag kom fram till Burgos.  Tänkte inte tjata så mycket om vacker natur idag, det får ni i stället se på bilder. Jag har funderat på några saker när jag går :                                                           1. Varför heter det vinodlingar? Man odlar ju faktiskt vindruvor - inte vin.                    2. Varför luktar inte mina kängor illa efter 13 dagar med fotsvett, fukt, sol mm när mitt mobilfodral luktar OST?                       3. Varför är jag aldrig hungrig när jag gör av med 1500-2000 Kcal per dag på enbart vandring?  Kroppen borde skrika efter mat🤔.                                                        Hoppsan😳....Nu åkte precis  min ena strumpa 3 fönster bort på tvättlinan utanför fönstret så jag inte får tag på den. Jag skulle visst inte hängt upp den med säkerhetsnål, sådana kasar iväg när det blåser.  Får väl knacka på hos grannen i kväll o be att få den 🥴 .                                  Nu till något helt annat.  Jag har träffat på många olika sätt att "gå" Caminon. Igår kväll kom ett ungt par med 4 barn och 2 åsnor till härbärget. Mamman bar minsta barnet i bärsele, på ena åsnan sätt 2 barn och på den andra åsnan 1 barn och deras packning. Pappan ledde den ena åsnan. Jag måste också  berätta om den indiska kvinnan som går barfota. Ibland tar hon på sig sockor, men aldrig skor...och så är det en kvinna som ska gå hela Caminon utan att prata.Fantastiska människor❤  Vill också tacka igen för era fina kommentarer. Jag läser alla och blir så varm i hjärtat, men måste begränsa mobiltelefon, därför får ni inga personliga svar. Dagens vandring kan ni se i bilderna härunder. Puss o Kram.🤗❤  

 Soluppgång ca 07.15. Idag skiftar naturen igen .Öppna vidder och gräsmark. Jag har gått igenom lövskog där  gökarna försökte överrösta varandra. Jag hörde minst 3 gökar som gol samtidigt.

Nu är solen uppe. Klockan är nog framåt 08.00. Det kan vara väldigt kyligt när man kommer ut vid 06.00-06.30. 

                Första lilla byn Ages syns, det betyder morgonkaffe. När jag stod på kullen här såg jag 5 små byar i olika väderstreck. 

   Morgonkaffe i Ages, jättevacker liten by. 

 

                    Fick snart sällskap av Sholi (tror det stavas så) från Japan och den ständigt leende "hackspetten"  Ernie från Australien. Två solstrålar.🌞   

                    Det syns nog inte så tydligt men vägen ni ser bestod bara av småsten. Väldigt vanligt...och nu bär det uppför igen. 

                  ...och längst upp på toppen stod ett träkors. Ett minne av någon som har dött här.  

                      En kille från USA erbjöd sig att ta en bild på mig..ni ser hur högt uppe jag är igen.  

                       Det finns så många vackra gamla kyrkor i byarna.  

                         Träffade en av USA-systrarna.Minns inte om detta är Diane eller Julie.  Vi tog en selfie.😄 

               Nästan framme i Burgos. Ser ni det vita? Det är från träden, ser ut som bomull. Det var som att gå genom en sagoskog.  

             Framme i Burgos, 33 grader varmt.  Har hittat mitt vandrarhem och fått rummet. Prio 1: Fötterna under en kall dusch. 

Dag 12: 24,7 km. Belrado - St Jean de Ortego.

I  dag har jag haft en fantastisk vandring. Sol och klarblå himmel, kuperad terräng och fantastisk natur och nu har näktergalen ersätts av göken🐦  En backe var säkert 2 km lång och visst var det ansträngande, men inte jobbigt eftersom jag såg så mycket vackert överallt.  I natt sover jag i ett kloster och där finns inte tillgång till Internet så jag har fått följa med Susie (trevlig engelsk tjej jag träffade igår) till hennes Hostel o lånat Wifi för att kunna skriva min blogg. Det blir därför inget långt inlägg idag. Allt är toppen och jag mår så fantastiskt bra. Fick precis en kram av den australienska "hackspetten"   också 😏🤣. Nänä Micke o Fiffi ...tänk inte ens tanken ...han är bara en fantastisk omtänksam och  trevlig kille som kramar alla. Jag vet att ni hoppas på romantik för min del😂🤣. Måste sluta nu men skickar lite bilder.Jag skriver lite text under bilderna i morgon. Kram o hörs i morgon.               

    

Hästparkering ser man inte överallt. 

Den röda jorden som är typisk för Spanien. 


        Monument över stupade i inbördeskriget 1936-1939.  

 Den rödlila busken liknar vår ljung men är mycket högre.                

                      På denna bilden och följande kan ni se hur naturen skiftar. 

               Infarten till en av alla vackra byar jag passerat.  

    Jag hade bara lite roligt😂. 

      Morgnfika med tortilla ( en slags omelett som serveras med bröd) och Cafe von leche ( kaffe med mjölk) 

   Klostret som och så är härbärge.   

                     Med soluppgången i ryggen blir skuggan lång. 

 

            Gammal fin bro jag passerade på morgonen. 


Dag 11: 22,9 km. Santo Domingo de la Calzada - Belorado.

Dagens etapp var ganska "tråkig", oftast rak grusväg under gassande sol längs en bilväg och på andra sidan var det sädesfält. Svårt att hitta skugga, men som tur är var det lätt att få tag på vatten...och det blir alltid lättare med trevligt sällskap vilket jag hade under större delen av dagen .                                                            Jag har introducerat  "Camelwalk" på Caminon .Jag och väldigt många med mig har ont i knäna i nedförsbackar och häromdagen kom jag på att det känns oerhört mycket bättre om man går passgång med stavarna i nedförs- backar.Belastningen på knäna minskar. Jag försökte förklara för några damer men de förstod inte, så jag reste mig och gick passgång med stavarna över golvet. This is Camelwalk, sade jag ( kameler går ju passgång) och sedan gick jag som vanligt med stavarna....and this is horsewalk. De skrattade gott, men nu har de hjälpt till att sprida ut att man ska använda "Camelwalk" i nedförsbackar så fler använder begreppet och gör så😅😂.           I dag fick jag det riktigt lyxigt på härbärget.En egen säng !!!....ingen ovanför och ingen under...lätt o smyga ut på toa på natten och jag har en egen väggkontakt också att ladda telefon i.  Tänk vad kriterierna för "lyx" kan förändras.                                                       Jag fick sällskap med en trevlig engelsk dam , Marjorie,  idag. Hon har två nya knäleder och har inga problem att gå så mycket. Känns hoppfullt inför framtiden. Puss o kram. Ska sova snart. I morgon ska det bli 31 grader varmt och en del jobbiga backar, så jag ska försöka komma iväg tidigare än vanligt. Känns fantastiskt bra i hela kroppen förfarande och inte en enda liten blåsa eller skavsår än, men de kanske kommer med värmen. 🤗❤  

Pilgrimssymbolen   

Tidig morgon. På väg ut från Santo domingo .... 

En stork. Såg flera på likadana "ställningar". Ni får bygga några sådana där hemna Arne, så kanske ni kan locka dit några storkar😁. 

Enligt denna har jag gått 235 km. 

Titta noga , rätt långt upp lite till vänster så ser ni något brunt. Det är en NÄKTERGAL. Jag lyckades i alla fall fotografera den. 😂 

Så här såg största delen av dagens vandringsled ut , men "a pilgrim should suffer"...det säger vi till varandra när vi är trötta, har ont, eller har tråkigt. 

Liten kyrka i Belorado   

Min lyxiga säng med en egen fönsterkarm och en egen kontakt vid sängen. Det fanns bara tre sådana, de andra fick våningssängar😁. 

Martin Sheens hand och fotavtryck. De spelade in filmen My  way här. Den inspelar sig på Caminon och är delvis sann. Måste se den när jag kommer hem. 

  

En husfasad i Belorado.Föreställer skomakaryrket som är tradition här. 

Dag 10: 21 km. Najera-Sankta Domingo de la Calzada.

Jag älskar Caminon❤❤❤. Sitter just nu o äter kvällsmat med andra pilgrimer och en av dem , en irländare tar fram sin flöjt o spelar irländsk folkmusik ( gåshud). Igår var det en kille som hade fiol med sig o spelade i en katedral vi besökte på vägen. Jag hann bara höra några minuter men ..ni kan tänka er den akustiken.   För övrigt har dagen varit perfekt. Sol, klarblå himmel, trevligt sällskap bitvis. Hade sällskap med tjejen från Ukraina en bit, en kille från Australien dök upp med ett jättestort smile emellanåt, påminde mig om den där hackspetten i Kalle Anka på julafton 😅😂. Plötsligt var han bara där "Here I am again" 😁. Träffade också 2 amerikanska damer, systrar, och många av dem jag tidigare träffat.                         Jag känner mig mer som en turist än en pilgrim i Santo domingo i dag. Inte ont någonstans, kom hit redan 13.20 och bor på bästa härbärget hittills.Tvättade lite kläder och har gått runt och tittat på olika saker bl a en ENORM katedral.                        Leden har gått genom lantbruksområden och stora vingårdar. ....och så överallt längs vägkanterna dessa fantastiska blommor. 🤩🥰. Puss o Kram till alla. 

                      Dags att stiga upp Miffi, klockan är 06.00.

         

 På väg ut från Najera.  

Soluppgång över vinodlingarna.  

223 km avklarade👍 

Visst blev bilden bra Arne, du skulle vara här och fotografera 🤗. Så många fina motiv. 

Här är systrarna Diane och Julie från USA.  

Kunde vara en midsommaräng i Sverige. 

Klarblå himmel över pilgrimerna. 

Framme i Santo Domingo... 

Sovsalen...Jag fick nedre slafen igen 🤩 

Så göra vi när vi tvättar våra kläder 🎶 

...och torkar dem. Mina var torra på två timmar idag.  

Gården på härbärget.  

HALLELUJA 😅👍.  

Gatubild från Santo Domingo... 

Bild från katedralen. Titta på rep-räckena så förstår ni hur stor den här utsmyckningen är.  

Ett av katedralen torn. 

 

Den här jesusbilden tog jag för att han är så lik Ricardo..Skulle skoja med honom för han är inte ett dugg religiös..😂..Titta på bilden här under får ni se likheten. 

Julia ( från Venezuela), Ricardo och jag. Taget en annan dag. 

Dag 9: 29,6 km. Logrono - Najera.

Tack igen för alla fina omtänksamma kommentarer❤❤❤.                                 Det blev ingen vila idag. Jag  hade lite ont i ena knäet när jag steg upp, men jag tänkte att jag skulle börja gå o känna efter hur det kändes. Det finns gott om ställen att övernatta på, på den här delen av vandringsleden. Efter en mil kändes knät bra -bara ont i nedförs backar- så jag gick vidare hela den dagsetapp jag hade tänkt.  I kväll värker ben och fötter igen, men alla pilgrimer klagar på det så det inget att bekymra sig för. I morgon är dagsetappen bara 21km.                                                        I dag kom jag in i Rioja-området. Det märktes på att vinodlingarna blev fler och större. Vandringsleder har större delen av dagen gått på många raka  grusvägar med stora motorvägar på ena sidan och vinodlingar på den andra. Det är väl detta som är den meditativa delen 😅...benen och stavarna sköter sig själva och man bara hänger med MEN ibland slingrade sig grusvägen in mellan vinodlingarna och ut på landsbygden och det fanns sådana otroligt vackra blomsterängar och blommor längs vägen.                              Peter ( som egentligen heter Blanti - Peter är hans efternamn fick jag reda på idag) kom ifatt mig när vi hade 7-8 km kvar så vi hade sällskap resten av sträckan, och sedan gick vi ut och åt  på kvällen. Jag träffade en tjej från Ukraina också, vi hade sällskap en bit på vägen.                                I kväll tog jag in på ett privat härbärge, lite dyrare men väldigt hemtrevligt och mysigt.Flera av de pilgrimer jag känner bor här också.                                            Puss o Kram. Älskar er alla där hemma.🤗❤   

Morgonvandring ut från Logrono. 

                                           

 En liten ekorre som tigger mat.

  

    Pilgrimer gör små träkors av pinne de hittar och fäster i staketet. Det är totalt säkert 30 m staket med träkors på.  

         Vinodlingar i Rioja.

 

                    Hej alla där hemma 🤗 

Fin staty av Maria och jesusbarn. Från en katedral jag besökte.   

Blommor längs vägkanten.  

Ännu mera vackra blommor längs vägkanten.  

..och en hel blomsteräng. 

Bara 593 km kvar👍😅. 

Byn där jag sover i natt. God natt😴

Dag 8: 28 km. Los Arcos - Logrono.

Benen kändes som nya idag när jag började..men i kväll är både fötter och ben ganska ömma efter 28 km.  Tänkte stanna en extra natt här, men jag får se hur det känns i morgon. Vädret har varit perfekt för vandring även om det småregnat lite emellanåt.                               Jag har gått själv i princip hela dagen och det ger en annan dimension åt vandringen. Tankarna kan fladdra fritt och man ser mer detaljer än om man har sällskap. Det verkar också som om många börjar dra sig tillbaka och gå själva. Första veckan är det nog vanligt att söka  sällskap eftersom man är lite osäker på hur allt fungerar, sedan börjar man söka sig till "sin egen" Camino.                                       Jag träffade några trevliga tanter från Tyskland i slutet av dagens etapp  De sjöng i en kör och höll på att lära sig "Vem kan segla förutan vind....🎶" på svenska och blev så glada när jag kunde hjälpa dem med texten. Vi gick o sjöng tillsammans😅.                                       Mycket backe upp och ner idag också, men man tänker inte så mycket på backarna längre -kroppen har vant  sig (utom i nedförsbackar) - och ryggsäcken tänker jag bara på när den ska på och av, den här blivit en kroppsdel.                 Mycket vacker natur, tidvis lite kargare än innan men det har sin tjusning  och näktergalen har  sjungit så intensivt både igår och idag.                                                 Jag njuter hela tiden och tiden springer iväg. Det händer ofta att jag tror jag har gått ca 5 km, och så har jag gått 10-12.          Jag har fått lite frågor som jag tänkte svara på här:                                                  En natt på ett härbärge kostar 60- 110 kr. Då får man en säng ,en kudde och en filt. Det finns duschar, så det är lätt att sköta hygienen .Det finns också tvättstuga med torktumlare och klädlinor.                           En pilgrimsmeny som består av 3 rätter och vin kostar 100-110 kr och en frukost ca 50 kr. Oftast serveras frukost och middag på någon närliggande restaurang. Det finns kök med full utrustning på alla  härbärgen också, så ibland lagar vi mat själva och äter tillsammans.     

🤗❤  

På väg kl 06.30. Titta vilket mönster flygplanen har gjort på himlen.   

  Det finns så mycket vallmo överallt. Så vackert.   

Kaprifol  

Inuti en liten vacker 6-kantig kyrka.  

Miffi  och jag har bananpaus.😅

  Lite karg men vacker natur.      

 

Vinodling. Vi är i vindistriktet.   

Mer vinodlingar. 

De här kängorna har gjort sitt. De är inte mina. 😄  

Rosor i parken i Logrono. 

                       

                 

Dag 7: 21,8 km. Estella-Los Arcos.

Kunde inte s ova i natt på grund av hemsk värk i knän, ben och fötter. Vet inte vad som hände, för idag var det borta och det var inga problem att gå dagens etapp. Jag har upptäckt att så länge jag går har jag inte ont någonstans (utom i branta nedförsbackar då kan det värka rejält i knäna), men när jag är klar för dagen o vilar så kan jag få lite ont i knän, fötter och höfter. Det är en erfarenhet jag delar med andra pilgrimer. Fortfarande inga blåsor eller skavsår.👍😊. Jag mår så fantastiskt bra.                                                                      I dag har jag gått tillsammans med Ricardo. Vi sprang på varandra vid utgången av härbärget o bestämde att gå tillsammans till Los Arcos,  sedan skulle han vidare 8 km o det törs jag inte efter nattens värk. ...Elis, du frågade igår efter Agnes.Jag har inte sett henne på många dagar så jag trodde att hon hade gett upp, men i natt delar vi våningssäng igen😊. Det är så det är på Caminon, man träffas, delar på sig, träffas igen o sv.                Dagens etapp gick också genom typisk spansk jordbrukslandskap och vingårdarna blir mer o mer vanliga. Jag har druckit vin ur vinfontänen i Ayegui också😋😅.  Jag har inte berättat om pilgrimspasset. Jag måste ha ett sådant för att kunna sova på de billiga härbärgena .Jag samlar stämplar från katedraler, härbärgen, vissa matställen och andra sevärdheter längs vägen  och det är det som ger mig möjlighet att få mitt pilgrimsbevis i Santiago de compostela. Det har blivit som ett litet mål i sig att samla så många som möjligt och vi hjälps åt att "spana" efter ställen där vi kan få stämplar. Här är mina stämplar hittills.  

Nu har det gått en vecka och det är dags för reflektion🙄. Har jag lärt mig något nytt om mig själv?

1. Jag är inte så duktig på engelska som jag trodde. Turistengelska..javisst, men att verkligen prata, resonera, diskutera, förklara olika saker och använda engelska som enda språk dygnet runt kräver mycket mer och man kan väl säga att denna resan också är en språkresa .Jag lär mig något nytt varje dag så "God bless Google översätt"👍.                                       2. Jag är nog rätt utåtriktad i alla fall. Har lätt att lära känna nya människor.               3. Jag mår allra bäst när jag får ta ut mig ordentligt ( men det visste jag innan ).      

 Los Arcos 

Pausställe för pilgrimer.  

 Ricardo. Min följeslagare idag.  

 Vacker vy över Navarra.  

Vinfontänen i Ayegui. De två till vänster är far och son. Emellanåt bär sonen pappans packning också❤   

 Min utsikt just nu. Lyckades få underslafen i kväll igen. 

Vacker utsikt.        Kram🤗❤

Dag 6. 21,9 km. Puente la Reina -Stella.

Dagens etapp gick också genom väldigt kuperat jordbrukslandskap och nu börjar vinodlingar dyka upp. Här finns också fikonträd som växer vilt och vi har sett några persiko- eller aprikosträd längs vägen. I dag såg jag också den första olivodlingen.                                               Gick från början själv, men fick sedan sällskap av Luisa ett tag och längre fram träffade jag  ett par trevliga herrar från Australien....tänk att folk reser från Australien, Kanada,USA och Asien för att gå här! Såg förresten en beundransvärd kille igår. Han väger säkert 180-200 kg och går Caminon. Vet inte om han går hela sträckan men har säkert gått över Pyreneerna. Vilken kämpe🤩.                  Sista delen av sträckan gick jag med Monique från  Holland som går med sin hund Flow. Vi hade så trevligt så vi gick också ut och åt middag i kväll.                      Vet ni, ett stort bekymmer på vandringen är var man kan kissa när det tränger på. Man vet alltid att man har  pilgrimer både framför sig och bakom sig antingen de syns för stunden eller inte och antingen är det glest mellan träden, eller finns där nätstaket eller är det brant sluttning upp på ena sidan o brant ner på den andra och man vill ju inte rulla ner för sluttningen o hamna framför en stilig italienare med trosorna vid anklarna....alltså får man ta en kopp kaffe  på något fik längs vägen o utnyttja deras toa....och kaffe är ju lite urindrivande😳.    Nu ska jag vila lite ...har fått överslafen för första gången. Jag har klarat mig från det  hittills med ålderns rätt men har nog visat mig lite för hurtig för att de ska gå på det mer.   Sov gott. 🤗❤   

  Ps. Hur jag än väljer bilderna så hamnar de fel, så börja alltid att titta på dem nerifrån. Ds   

De här figurerna dök upp när vi satt och åt. Vet inte vad det är för fest. 

Lilla Flow har somnat. Han är utbildad fårhund. Han går oftast inte kedjad i Caminon utan får springa fritt eftersom han är så otroligt lydig.   

             Monique från Holland.  

 Pasta med spenatfyllning och musslor. Mums.  

Tja...inte så långt. 🙄😂 

Mysig rastplats för pilgrimer   

Fin gata i Cirauqui. Byn kallas också huggormsboet. Den ligger som en liten hopslingrad hög längst upp på en kulle.  

Persikoträd närmast till vänster. I bakgrunden vinodlingar.

   Ginst växer villt överallt. Solgula kullar. 

Stålfarmor😊 

Morgonstund har guld i mun. På väg ut från Puente la Reina. 07.00

                                                                

Äldre inlägg